hejsan. måste få skriva av mig lite. Detta inlägget kommer inte handla om någonting så om ni inte orkar läsa, sluta läs nu med en gång. Ibland undrar jag om jag har gjort rätt val i mitt liv. Ibland mår jag bättre än någonsin, men ibland vill jag bara gråta, och inte sluta föräns allt har ordnat sig.Jag är ofta ledsen, va mer förr, men blir fortfarande arg för ingenting. Jag gjorde slut med min pojkvän för ett bra tag sedan nu, men fortfarande håller människor på att kränka mig och säga att jag är dålig,värdelös och att det jag gjort var riktigt elakt. Men jag kände att det va ett av alla val man måste göra. Så jag valde att gå åt ett annat håll. Med eftertanke är jag glad att det blev såhär. Det enda jag inte förstår är att så fort jag försöker gå vidare, träffa nya killar då blir jag kallad äcklig hora. Jag knullar inte runt bara för att jag träffar olika killar. Jag tycker synd om människor som bryr sig så mycket om mig och mitt liv, som komenterar att jag är värdelös, vad får dom ut av det, undrar jag. Blir deras vardag och liv bättre av att dom lägger all sin skit på mig och klankar ner på mig. Jag får komentarer av människor jag aldrig träffat. Jag förstår inte hur intressant det kan vara att lägga sig i andras liv. Men jag bryr mig inte längre. Jag har lärt mig att se livet ur ett annat perspektiv, träffat nya vänner och blivit mer social. Nu säger jag inte att förhållanden är skit, det är just det jag vill komma till. Saknaden. Inte saknaden efter honom, men saknaden att alltid ha någon där som man kan gosa och mysa med när allt är jobbigt. Har lärt mig att klara mig själv, men ibland vill jag ha någon. Har träffat killar och mått bra. Men det har aldrig blivit mer med det. Det är farligt, att bli kär. Blir alltid intresserad av killar, som sedan det visar sig inte känner samma för mig. Jag älskar att leva. Och jag är stark! Jag mår bra ensam.
